Nu går Axel hela tiden nästan, lite vinglit, väldigt likt en viss kompis ( läs Tobba) gångstil när han han druckit en par glas för mycket. Men han e så söt, Axel alltså, när han går runt i huset och vandrar och snackar. Tydligen måste man snacka hela tiden, han är aldrig tyst när han går .. munnen mal på hela tiden :)
Kryper gör han mer och mer sällan, lite siåså ute men det går.
Nu har han även kommit på att man inte behöver ha något att hålla sig i när han ska resa på sig och börja gå utan har lite smått börja resa på sig när han e mitt på golvet. Jättekul. Våran lillegrabb börjar bli stor :)